Jill Svensson

"A bird does'nt sing because it has an answer. It sings because it has a song." - Maya Angelou

Kriget är slut

Kategori: Allmänt

Jag har börjat läsa denna bok om Morgan Allings liv och uppväxt. Otroligt gripande om hur vuxenvärlden gång på gång sviker sina barn. 
 
Tänker på min egen uppväxt. Jag hade det tryggt i mitt hem, en familj som älskade och stöttade mig. Men jag vet allt för väl hur olika vuxna i skolan och på mina fritidsaktiviteter svek mig gång på gång. Om jag inte haft turen att ha föräldrar som krigade så för mig så vet jag inte vart jag hade varit idag.
 
Känner mig tacksam. Känner också att jag vill göra mer för utsatta barn och ungdomar. För det finns många som behöver en trygg famn, på ett eller annat sätt! Jag kan inte hjälpa alla ensam, men Tillsammans, kan vi hjälpas åt att bygga ett tryggare samhälle där vi bygger starka barn och ungdomar. VI. TILLSAMMANS! 
 
 

Helt sjukt

Kategori: Allmänt

Har sådana sjuka planer inför detta året.
Det hade jag inför förra året också men det året gjorde mig oerhört ödmjuk.. 
2016 var ganska mycket drama, sorg och heartbreak för mig och jag är bara helt over it!
Detta året är det fullt fokus på vad JAG vill. Vem är jag på riktigt? Vad vill JAG med mitt liv? Utan någon annans åsikt i ryggen, utan när jag är helt själv. Vad vill jag spendera mitt liv med att göra? 
 
Det är helt fantastiskt att jag får chansen att helt bestämma själv vad jag vill. Det är dags att ta klivet nu, klivet till en ny del av mitt liv och jag ser fram emot det med förväntning! 
 
Nu är det dags för mig att läka och bygga upp mig själv igen. 
 
Vet ni vad? Detta året kommer bli HELT SJUKT! 

Livet

Kategori: Allmänt

Livet är verkligen inte lätt.
 
Det blir svårt ibland. Som en hyffsat offentlig person så är det ju också svårt att förklara för människor att jag faktiskt inte mår bra jämt. Ibland mår jag piss, rent ut sagt. 
Ibland vill jag inte kämpa med musiken längre. Ibland känns det som att jag inte kommer någonstans.
Ofta den senaste tiden har jag känt mig vilsen. Fast. Låst. 
 
Ibland blir mitt huvud helt utmattat. Jag orkar inte tänka, orkar inte vara glad. 
 
Det är svårt att förklara. 
Jag mår oftast bra. Jag är oftast glad. 
Men ibland så orkar jag bara inte. Jag orkar inte må bra. 
 
Och vet ni vad? 
 
Det är helt j*vla OK! 
 
Man mår inte fantastiskt jämt, ibland blir det bara lite för mycket skit i livet. 
Det som är viktigt att komma ihåg vid dessa tillfällen är dock att DET BLIR BÄTTRE.
Det blir lättare, man blir glad igen, man hittar sig själv igen. Tro mig. I mitt korta 21-åriga liv så har jag upplevt massor av upp-och-nedgångar av alla olika slag men det är just bara det, livet. 
 
Och Livet kommer ordna sig. 
 
 
 
 
 

Jag är så trött.

Kategori: Allmänt

För ungefär fyra år sedan så hade jag börjat gymnasiet, jag hade släppt mitt första album, när det inte var skola turnerade jag, jag gjorde radio, tv, tidningsintervjuer, jag var med i kändishoppning på Vissmålen, jag levde livet verkade det som, jag hade det stressigt men klarade mig hyfsat. Men under denna perioden så rasade allt samman då min mamma blev sjuk. Lång historia kort, mamma låg inne på sjukhus under flera månader. Jag gick in i väggen och blev deprimerad. Jag hoppade av skolan.

För ett och ett halvt år sedan fick jag en andningspaus. Jag fick njuta av livet igen efter år av kamp. Jag har inte känt av depressionen på länge.

Förrän två dagar sedan.

Den brukar försvinna efter någon timma. Nu är den kvar fortfarande och jag är så trött. Jag vill bara gråta, fast jag inte har något att gråta över. Just nu är jag så otroligt rädd. Jag är trött. Rädd. Ledsen. Frustrerad. Trött. Jag vill härifrån!! Men jag är så trött.

Jag är trött på att kämpa..

Jag har kämpat sedan jag var fem.

Jag är trött.

Uppdatering!!

Kategori: Allmänt

Jo, jag hade tänkt försöka börja blogga mer igen.. Så en liten uppdatering! 
 
Jag har hittat en man som jag älskar och vi har varit tillsammans i över ett år sedan! Big deal för mig, mitt första förhållande då jag är suuuperfokuserad på min karriär. Som tur är så är han otroligt förstående med mina jobb-tider. 
 
Jag har gått ner 40 kg och är alltså under 80kg nu💪
 
Jag har även gjort en lista och en plan för att min karriär ska gå framåt och ser fram emot att jobba hårdare än jag gjort på länge. 
 
Jag letar just nu grymma producenter för musik som är en blandning av Celine Dion, Beyoncé och Jessie J. (tipsa gärna till [email protected]). Jag letar även Manager och skivbolag. 
 
Resor kommer det bli många och jag är såååå taggad!!
 
Go Go Go! 
 

You are my weakness and why I stay strong

Kategori: Allmänt

(Scroll down for English version.)
 
Jag har märkt en sak med mig själv som jag aldrig tänkt på förut..
 
Sen jag var ungefär 13, 14 år så har mitt största fokus varit min karriär, min musik, mitt jobb. Jag har balanserat skola, familj, vänner och min karriär. Jag har varit medveten om att jag fått 'offra' vissa saker så som tid med vänner för att kunna använda min tid till jobb, ett val jag gjorde själv. Ärligt talat så har det väl varit så sen jag blev mobbad att jag inte brytt mig om det privata sociala för att jag varit rädd, för att jag inte visste hur man gjorde för att skapa vänner och behålla dem. Det har varit ett spel som jag inte varit intresserad av. Att tänka på killar, ja visst dagdrömde jag om snygga kändiskillar, men att en kille ens skulle titta åt mitt håll, än mindre bli KÄR i mig var ju en tanke så löjlig att den sköts undan direkt.
 
Så har det varit.
Ända tills i julas.
 
Då kom någon som inte lät mig gömma mig bakom den trygga och känslolösa muren jag så omsorgsfullt byggt för att skydda mig från att vara sårbar. Någon som utmanade mig och som ifrågasatte mitt tankesätt. Någon som visade mig sådan respekt och sån omtänksamhet. Jag reagerade som vilken normal människa som helst.
 
Jag blev livrädd.
 
Jag tror jag har gjort nästan allt i min makt för att knuffa bort honom, för att få honom att förstå hur otroligt konstig och värdelös jag är. Ändå står han där och fortsätter att ta hand om mig, hjälpa mig att utvecklas och utmana mig att bli en bättre människa.
 
För att komma till det jag kom att tänka på; Jag förstår nog först nu hur dålig jag är på att vara en privat person med människor som står mig nära som inte tillhör närmsta familjen. Jag lärde mig aldrig hur det var att vara 'äkta' med någon när jag var barn. Det var bara massa lögner och skitsnack då och jag flydde in i Artisten Jill, flydde in i jobbet och musiken för den är äkta, ren, där har jag inga som helst problem att vara social. Men privat så har jag tre stora problem.
 
1. Jag känner mig i vägen för människorna runt omkring mig. Jag känner mig som ett problem, en obekvämhet. 2. Det känns som att allt jag gör, säger eller vill är fel.
3. Jag vågar inte säga vad jag vill för jag är rädd att det jag vill är 'fel'.
 
Min pojkvän pushar mig otroligt mycket på dessa punkter, speciellt den sista. Men ibland blir jag så frustrerad på mig själv för att jag inte är 'bättre' på dessa punkter och för att jag skapar onödiga situationer för mig själv och andra. Men första steget till att bli bättre är ju att vara medveten om problemet! Nu kan jag börja utvecklas ännu mer med hjälp av de fantastiska människorna runt omkring mig.
 
Jag är mer motiverad än någonsin att förverkliga min dröm och att försöka med nya saker för att nå dit jag vill! Jag har massa nya spännande projekt och samarbeten som jag inom kort kommer att avslöja för er.. Tills dess tänker jag fortsätta öva, njuta och kämpa!
 
 

I've noticed something about myself that I've never thought about before..

Ever since I was about 13-14 years old my biggest focus has been my carrier, my music, my job. I've been balansing school, family, friends and my carrier. I have been aware of that I have to sacrifice some things, like time with my friends to be able to use my time for work, a choice I made on my own. Honestly, I think it has been like that since I got bullied in my younger years, I stopped caring about the social part of my private life because I was scared, because I did'nt know how to make friends and keep them. It has been a game that I have not been interested in being a part of. Thinking about boys.. Well yes, I daydreamed about celebrity-boys but the thought that a boy would even look my way and even worse, fall in LOVE with me was to ridiculous to think.

And like this it has been.

Until last Christmas. All of the sudden someone jumped into my life, someone who would'nt let me hide behind the wall that I so carefully built to protect me from having feelings, from being vulnerable. He challenged me and questioned my way of thinking. He showed me such respect and foughtfulness.

I reacted like any normal human being.

I got terrified.

I think I have done everything in my power to push him away, to make him understand how weird and worthless I am. Yet, he stands there and keeps taking care of me, helps me evolve and challenges me to become a better person.

To get to the thing I realised; I now understand how bad I am at being a Private person with people who are close to me who are not apart of my closest family. I never learned how it was to be 'real' with someone when I was a kid. It was all lies and talking shit back then and I fleed into the Artist Jill, hid myself in my work and my music because it is pure and true. There, I have no problems being social or real.

With being social in my private life I have three bigger problems;

1. I feel like Im in the way for people around me. I feel like a problem, like an inconvenience.

2. It feels like what I do or say is wrong,

3. I don't dare to tell people what I want because Im afraid what I want is 'wrong'.

My boyfriend pushes me incredibly much on these points, aspecially the last one. But sometimes I just get so frustrated with myself for not being 'better' at this and for creating unnessacary situations for myself and for others..

They say the first step to becoming better is realising you have a problem. Now I can start evolving even more with some help from the amazing people around me.

I am more motivated than ever to fulfilling my dream and to try new things to get to where I wanna be and I have so many exciting projects and cooperations and soon I will tell you about them. Til then I will keep practicing, enjoying and fighting!

 

Just idag är jag inte Stark

Kategori: Allmänt

Jag brukar säga att jag kan bestämma själv hur jag vill må Och jag brukar oftast lyckas! Men just idag är jag för utmattad. En kvarleva från Depressionen. Det har varit massor med stress det senaste och jag har haft jättemycket att göra och det älskar jag! Men det gör även att nu när jag har någon dag ledig och jag "släpper spärren", så blir jag jättetrött och då blir det jobbigare att värja sig mot "attackerna". Jag tänker hur som helst vila idag och ta det som det kommer. Jag tänker försöka tänka rationellt vilket brukar bli väldigt jobbigt och sen tänker jag ta upp kampen igen, men.. .. Just idag är jag inte Stark.

Starka kvinnor

Kategori: Allmänt

Jag har märkt att jag har blivit en kvinna med ganska så starka åsikter. Inga "konstiga" åsikter egentligen, bara sunt förnuft, enligt mig då såklart ;) 
 
Men iaf, jag ser verkligen upp till kvinnor som vågar säga vad de tycker! Jag har väldigt starka kvinnor i min familj och åh så glad och stolt jag är över det! Jag älskar att folk har olika åsikter, man kan diskutera, försöka förstå varandra, se saker från olika synvinklar och komma överens om något bra. Antingen agree to disagree, agree eller komma på ett svar som är mitt emellan. Ja-sägare är ju något så otroligt tråkigt!! 
 
Jag vill också säga det att finns det något mer fantastiskt än kvinnor, flickor, tjejer som boostar varandra? Som peppar varandra och stöttar? Vi borde göra det oftare! 
 
Om det bara är en sån grej som att gilla någons bild, gör det! #womenboostwomen 
Skäms inte för att du är en kvinna med åsikter, äg det och var stolt! 
 
Och är du man som måste hantera en stark självständig kvinna... 
 
Haha, nej, du ska inte hantera henne.
Du ska älska henne. Punkt. 
 
Puss och kram och kärlek.. 

hemligheten?

Kategori: Allmänt

Okej, så många har skrivit och frågat mig hur jag har gjort för att gå ner i vikt så jag tänkte att jag skulle berätta lite om det. Jag har ingen kunskap utan jag har testat olika och kommit fram till saker som har passat mig! 
 
Det första jag gjorde var att börja älska mig själv. 
 
Löjligt, ellerhur? Men efter att jag började tänka att "jaja, jag kanske alltid kommer vara stor, men jag kan vara vacker, snygg, sexig och STOLT ändå!", Då började det hända grejer! Sen hittade jag en träningsform som jag tyckte var rolig och som jag kunde köra regelbundet (2 ggr i veckan ungefär) efter det bestämde jag mig för att jag var trött på att vara beroende av socker, för det är ett beroende hur man än vill se det. Så jag slutade med godis, chips, fika, dricka.. Ja ni vet, det vanliga! De första månaderna hände ingenting viktmässigt men massor på hur jag mådde! Jag fick mycket mer energi, jag blev gladare, jag kände mig så fräsch och jag var stolt över att jag klarat mig så länge! Efter några månader började jag helt plötsligt rasa i vikt! Från att ha haft strlk 50 i byxor så har jag nu 40-42. Jag har inte vägt mig under tiden eftersom jag för det första, inte förväntade mig att något skulle hända och för det andra så tycker jag att det är ett ganska kasst medel för att mäta framgång, men för några dagar sen så vägde jag mig och såg då att jag tappat runt 30 kilo. Det är dock en världslig sak eftersom det viktigaste är att jag mår bra och trivs med mig själv! 
 
Älska kroppen du har medan du jobbar för kroppen du vill ha och Gör det till en Livsstil, inte någon Bantning!! Och till sist, det finns ingen magisk lösning, DU har chansen varje sekund att välja vilken väg Du vill gå, gör ett medvetet val! 
 
Kram och puss och kärlek till er alla! 
 
 

*Jag Älskar Dig*

Kategori: Allmänt

"Jag önskar att det kunde bli januari så att jag kan vända bort höstens jobbiga blad. Börja om. Börja skriva på en blank sida. Bränna upp höstens skrivna sidor så att jag aldrig mer behöver läsa det som som skrevs. Flyga upp bland molnen och sprida ut askan, för att släppa orden som skrevs och aldrig någonsin mer behöva minnas. 
 
Men orden och minnena sitter inte på något blad, jag kan inte bränna upp dem och sprida ut askan. Orden sitter i mitt hjärta och tills dess det slutar slå minns jag orden som sades för lite, och jag minns hur viktiga de är.
 
Jag älskar dig. "
 
Detta är ett urdrag ur min dagbok från Hösten 2011. Hösten jag trodde skulle bli min bästa, blev istället min värsta.. Detta skrev jag när mamma låg inne på sjukhuset, vilket hon gjorde under några månader innan hon blev så pass bra att hon kunde opereras.Och jag börjar fortfarande gråta när jag tänker på den lilla detaljen att jag, innan mamma åkte in på akuten inte kramade henne och sa Jag Älskar Dig. 
 
Då levde jag på hoppet om att det skulle bli bättre i Januari. Nu blev det ju inte det direkt utan jag 'gick in i väggen' och blev ordentligt deprimerad, slutade sjunga och lyssna på musik och hade dessutom nästan precis fått diagnosen PCOS med orden " Du kommer inte kunna gå ner i vikt pga detta, din mens kommer inte ordna upp sig förrens du fött barn och du kan inte få barn så att..." 
 
Hade jag inte haft en jädra kämparglöd och en fantastisk familj så hade jag nog inte varit här idag. 
 
Det jag vill säga med detta är absolut INTE att det är så synd om mig och Puttinutti. Det jag vill säga är att även om det känns som om livet inte är värt att leva. Även om du får massa diagnoser och begränsningar slängt på dig. Även om du känner dig jäkligt värdelös så ska Du, just Du veta att det blir Bättre! Kanske inte när du tror att det ska vända, men det KOMMER vända. Sitt inte och vänta utan KÄMPA och våga fråga om Hjälp. 
 
Nu överlevde min mamma. Jag är påväg tillbaka från Depressionen (den är i stort sett borta), jag stressar lagom och jag har gått ner 30 kilo, min mens är regelbunden och kan jag inte få barn så finns det massa redan födda barn som behöver kärlek och trygghet (långt fram i tiden ligger just detta då ;) ) 
 
Men åter igen. DU är BÄST, STÖRST och VACKRAST! Och till er som kämpar;
 
DET BLIR BÄTTRE! 
 
Var inte rädd, nu när det känns som om mörkret omsluter dig. 
Var inte rädd, nu när det känns som om tunneln aldrig tar slut,
för snart ser du ljuset och snart hittar du vägen ut.
 - Jill Svensson
 

Min kulinariska upptäckt!

Kategori: Allmänt

Till att börja med brukar jag alltid äta havregrynsgröt med blåbär och ibland lite, lite honung i på morgonen. Det håller jag mig på till ungefär 14-15 på dagen. För ungefär en vecka sen köpte pappa hem ett vitt bröd som man brukade äta när man var liten i skolan, jag blev nostalgisk och tänkte att "en macka till gröten gör väl ingen större skillnad". Så jag käkade och för det första så fick jag sura uppstötningar och för det andra och mest chockerande, jag blev hungrig efter 2 timmar igen. Fast jag ätit både gröt och macka. Jag vet ju att det är samma sak med snabbmat, där det finns ett ämne som gör att man blir hungrig och "sugen" i flera dagar framöver.. Men i bröd! Det trodde jag inte.. Nu håller jag mig till så ren mat som möjligt, jag får baka eget bröd om jag vill ha! 
 
 
PS; jag provade detta i flera dagar sen så att det inte bara var en så kallad "hungerdag" :) 
 
Kram på er! 

Vägen, Vågen, Våga!

Kategori: Allmänt

Hej!
 
Igår fick jag världens chock!! 
 
Ja, för att ta det från början... 
 
I våras så slutade jag med socker, med det menar jag sånt socker som finns i godis, fika, glass osv. (jag äter fortfarande fruktsocker). Dessutom så började jag i början av året träna regelbundet några gånger i veckan och går även ut och går/joggar med min hund de flesta dagarna i veckan. 
 
Det har resulterat i att min energi har blivit bättre än någonsin! Magen fungerar precis som den ska och mensen går som en klocka! Detta var ju därför jag slutade med socker, och dessutom var jag så äckligt trött på att vara så beroende av det.. 
 
Jag ställde mig på vågen dagen jag började, sen dess har jag inte gått nära den för att det är egentligen ett ganska dåligt sätt att "mäta" hur bra det går för en, att mäta med måttband är många gånger bättre, enligt mig..
 
Men igår så ställde jag mig på min systers våg och trodde inte mina ögon! Sen resan startade så har jag alltså förlorat nästan 30 kilo.. 
 
Jag bryr mig som sagt inte om vikten egentligen men jag blev helt ärligt chockad, det kan alla som såg mig direkt efter bekräfta.. Jag kan säga att sist jag vägde såhär "lite" så gick jag typ i sexan... 
 
Men iallafall, jag är bara lycklig att jag hittat en livsstil som passar mig fantastiskt bra och som jag mår bra av.. Dessutom känner jag mig vackrare än någonsin. Inte pga den fysiska vikten, utan för att jag insett vikten av att verkligen älska sig själv och att inte definiera sig själv utefter vad andra tycker! 
 
Jag är så äckligt stolt över att jag går min egen väg och att den funkar så bra för mig! Det är riktigt jobbigt ibland, och folk kanske inte förstår men jag litar på att jag själv vet vad som är bäst för Mitt liv! 
 
Till sist! NI ÄR SÅ VACKRA! Glöm för sjutton aldrig det! 
 
 
 
 

Usch vad jag hatar detta...

Kategori: Allmänt

När jag blir påmind om att jag faktiskt inte är helt OK än. Jag hatar när jag får mina svackor för jag kommer då ihåg hur otroligt dåligt jag mådde ett tag, och jag fattar att man inte alltid kan må bra, och att det måste få ta tid att bli bra.. Men jag HATAR denna "zombie-känslan" jag får.. Man känner absolut ingenting men samtidigt känner man allt... 

Jag pratar om min depression... 

Jag mår oftast fantastiskt! Men när jag har för mycket att göra som jag inte har koll på, när jag inte har koll på precis allt, då blir jag stressad, och då gör sig depressionen påmind. 

Jag håller humöret uppe så länge jag jobbar, eller är bland människor, men sen sätter jag mig på mitt rum, sätter på musik, tänder ljus, sjunger lite och bara sitter och tittar... Och tänker, och tittar... Och tänker... Och känner absolut ingenting... Samtidigt som hela kroppen värker av känslor.. 

Det är OK, för jag vet att låter jag mig vara i detta "läge" en stund, så mår jag bättre sen. Men jag får absolut inte ignorera det, för då blir det värre och jag kommer spåra ur, igen.

Och jag tror fullhjärtat på att Gud förbereder mig för något som jag aldrig i mina vildaste drömmar vågat hoppas på...

För när det verkligen gäller, är ju hoppet allt vi har.. Eller? 

 
 
 

VARNING för stötande innehåll!!

Kategori: Allmänt

De flesta älskar sommaren, värmen, badandet osv. Jag med! Men när jag som liten, började bli medveten om att jag inte tillhörde kategorin "tillåtna kroppsformer" så har bad och sommar betytt ångest för mig.

Jag har täckt mig med klänningar och handduk på stranden för att ingen skulle behöva se min kropp.

Men denna sommaren bestämde jag mig för att ändra på det! Jag har tagit tillbaka min kontrollen över min kropp och jag har njutit i fulla drag av att gå med huvudet högt på stranden! För jag tänker älska min kropp och alla mina fel och brister, mina valkar och mina korta ben. 

Vi måste lära alla tjejer att deras kropp är deras egen och att de gör vad de vill med den! Man behöver inte se ut som en fotomodell, så länge man mår bra och älskar sig själv! 

Jag tar tillbaka kontrollen! 

 

 

 

Sunny Stand-Up

Kategori: Allmänt

Hej!
 
idag har jag jobbat hela dagen (sjungit) och nu ska kvällen avslutas med Sunny Stand-up i Gränna hamn. Det blev jag överraskad med av mamma, pappa och lillebror, som en förtidig födelsedagspresent! Ska verkligen bli superroligt! Till detta sydde jag och mamma en ny klänning, och denna gången gjorde mamma mönstret helt själv! Jag kom på idén och mamma fixade det!! 
 
Hon är fantastisk! 
 
 
Kram på er!